Sverige har under lång tid byggt på sin skuldsättning och är nu på en andra plats bland de länder med högst skuld i Europa. I den senaste analysen från SCB syns utvecklingen tydligt. Våra grannar i Danmark är det land som leder utvecklingen med en skuld på drygt 55 000 euro per invånare. I Sverige är motsvarande siffra ungefär 39 000 euro.
Vanligtvis tänker man inte på hur skuldsatta det svenska folket är, men när man tittar närmare på siffrorna är det en tydlig utveckling som visar sig. Sverige har i stort sett dubblat sin skuldsättning på en period av tio år. År 2008 hade vi en skuld på lite över 20 000 euro per invånare och tio år senare, år 2018 var skulden nästan 40 000 euro per invånare.
Bostadsmarknaden driver på skulden
Sverige har haft en mycket snabb utveckling av skuldsättningen och en stor faktor tros vara prisökningen på bostadsmarknaden. I och med att priserna har ökat har även lånen gjort det, och då skapat en större skuldsättning. I stort sett alla lån i Sverige är lån från banker, finansbolag eller bolåneinstitut. Det finns väldigt få statliga lån.
Men inte bara bostadsrelaterade lån har ökat utan senaste tiden har antalet konsumtionslån även ökat. Detta är lån utan säkerhet som också har namn som privatlån och snabblån där man kan låna belopp upp till 600 000 kronor.
Demografin påverkar skuldsättningen
Det ska dock lyftas fram att vissa länder har bättre förutsättningar än andra att påverka sin skuldsättning. Det kan vara länder som har ett stort utbud av hyresbostäder där prisutvecklingen inte kan få samma kraftiga utveckling. Där har Sverige ombildat många av sina hyresrätter till bostadsrätter, vilket påverkar siffrorna över skuldsättningen.
Även befolkningens ålder spelar in då en befolkning med många unga eller pensionärer inte har samma behov av att låna upp stora summor, vilket innebär en lägre skuldsättning. Det motsatta är sant för en befolkning där många är mellan 30-40 år och befinner sig i en expansiv fas i livet. 35-åringar är idag den högst skuldsatta gruppen i Sverige.
Skulkdkvoten är ett mått som visar förhållandet mellan skulder och inkomster. Om skulderna ökar men inte inkomsterna så ökar skuldkvoten. De senaste 20 åren har Sveriges skuldkvot ökat och Danmark, Sverige och Nederländerna har högst skuldkvot och högst låntagande per capita bland de europeiska länderna.